Ödmjukhet - vart tog du vägen
Snart kan vi inte stava till ordet ödmjukhet. Läser i många unga människors bloggar och även i media om hur mycket vill ha mer. En fråga jag ofta ställer mig är om jag ger till andra, utan att förvänta mig något tillbaka - inte förvänta mig något alls. Jag tycker det är viktigt att funder över vilka motiv jag har - om varför jag hjälper. Nej jag "grottar" inte i det, men jag behöver reflektera över det då och då för att inte hjälpa för egen vinning.
När jag tänker på varför det har blivit som det har, så får jag ta mitt ansvar - det är ju jag och min generation som har fostrat den generationen som nu växer upp. Vad gick fel eller det kanske inte gick fel? Det kanske alltid har varit så här, men jag har förmodligen varit så upptagen av mitt ego att jag inte har märkt något.
Nu när jag lämnat mitt förflutna och återigen ser andra människor, så blir jag ibland ledsen. I samhället - alla kategorier blir det allt kyligare. För dem som inte kan eller har kunskapen om att göra sin stämma hörd är det förmodligen idag näst intill omöjligt att hänga med på samhällets krav och underifrån kommer ungdomar med ett ego sällan skådat. Visst finns det så mycket fina unga människor, men det känns som om egot slår alla rekord.
Ordet ödmjukhet behöver förmodligen alla mer av. Jag är tacksam för att jag kan skriva, fylla i formulär, hantera en dator, ringa, prata för mina behov - jag kan fortsätta i det oändliga om vilka möjligheter jag har, men det finns många människor som befinner sig i kylan och inte vet hur de ska "rodda" i vardagen - i verkligheten för att åtminstone få behålla det de har.
Jag tror att vi, gammal som ung, som alltid är på väg och har målet inställt, behöver tänka in ödmjukhet lite mer i vardagen och lämna vårt ego, om så bara för en liten stund.
Det är också viktigt att jag tar hand om mig själv, men jag ska börja med att "sopa framför egen dörr" och lära mig att ge tid att lyssna och hjälpa den som behöver - av rätt anledning.
Jag ska rikta hela min uppmärksamhet på världen utanför mig själv.
Källa: Var morgon ny
Foto: Hagalunds Foto
Håller med om att ödmjukhet är jätteviktigt och ofta behövs det mer. Ofta är det för kyligt i samhället, men jag tror att det man ger får man tillbaka - eller så ges det till ngn annan och det är ju bra det också :)
Vad fint du skriver!
Kram
SV Madonnan: Jag tror också på det att jag speglar mig i andra människor, men ändå tycker jag mig läsa om unga människor med ett ego, så stort. Tänker bl a på Saade och hans fans. Visserligen affärsdrivet, men ändå.
Tusen tack för din fina kommentar!
