Skådespel värt mer än en "Oscar"
Under eftermiddag har jag fullföljt mitt åtagande till mig själv, att genomföra sjukgymnastens träningsprogrogram i bassäng på stadens sjukhus. För den som inte tidigare har hängt med i min blogg: Jag har värk och begränsad rörlighet i höger ben (knät) och har därför mycket lättare att röra mig i vatten än på land.
Jag kanske ska söka något jobb under vatten - varför inte? Per som deltog i programmet Agenda härom kvällen, föreslogs att söka jobb där han kan ligga ner, så jag kanske ska söka jobb under vatten. Jag har f n ett mycket bra jobb, men det är på land.
Om det är någon som läser detta och tycker att jag låter bitter, så är den analysen helt korrekt - jag är bitter av en enda anledningen, att jag ännu inte fått sjukpeng. Jag tänker tillåter mig själv att vara bitter ett tag till. Jag har inte bestämt för hur länge jag ska tillåta mig att vältra mig i det bittra tillståndet, men det blir säkert bra om jag skriver av mig.
Jag är tacksam också - jag är mycket tacksam för att jag har en så engagerad sjukgymnast, som motiverar mig i min träning.
Det finns så mycket mer jag har att vara tacksam över - mina barn. Min dotter M med sambo J, min son O. För att inte tala om min stora-lilla kärlek barnbarnet L. Ja, jag är så tacksam för att jag får närvara i deras liv - både då det är uppåt och neråt.
Efter bassängträningen idag har jag varit tillsammans med dottern M och lilla fröken. Lilla L var på sitt absolut bästa humör och hade föreställning för mormor - ett skådespel som är värt mycket mer än en "Oscar".
Vi kan ha nytta av att iaktta barn noga. Se hur vi har komplicerat vår tillvaro.
Barnens enkla, ärliga attityd kan vara till stor hjälp för oss.
Källa: Var morgon ny
Källa: Anna Malin
