Tillrättalagt
Livet i bloggen och på facebook - hur ärliga är vi? Hur ärlig är jag? Skriver du och jag ner precis så som det är eller tillrättalägger vi det vi skriver. Upprättar vi ett liv, som vi låter andra läsa om i bloggvärlden, men i själva verket ser våra liv helt annorlunda ut. Finns det en fara i att låta det skrivna ordet konstruera en värld - min värld, som kanske inte är sann?
Vet jag när jag är ärlig? Jag får verkligen fundera innan jag publicerar min text - och känna in om det är så som jag skriver och framför allt ställa mig frågan om jag är ärlig mot mig själv.
Det är inte alls konstigt att önska ett problemfritt liv - jag som alla andra önskar ett liv som är välfyllt med vackra saker, vackra handlingar, att ingå i olika sammanhang - mycket av sådant som bekräftar mig och förstås med så lite gnissel och problem som möjligt. Dock är ju livet inte sådant och jag tycker lika lite om, som många andra att konfrontera den vardag, som varken är eller blir som jag vill.
Som jag ser det så krävs det mod att våga dela med sig om hur vardagen verkligen är, men förstås på ett sådant sätt, så att skrivandet inte skadar andra - inte medvetet skada någon.
Att dela med mig av min sanning - ger oändligt tillbaka!
Källa: Hagalunds Foto
Håll utkik så får vi se när receptet kommer ut :)
Jag försöker att inte försköna mitt liv i bloggen, mitt liv är ganska händelselöst, men jag vill inte bli för privat eller negativ i bloggen heller.
Tack så mycket, gillar själv pärlhyacinter så tyckte det var en rolig kombination :)
Ja det är ju det, sen beror det ju på vad det är för typ av blogg man driver. Jag använder mest min blogg till att visa bilder. Sen har jag en lösenordsskyddad blogg för det mest privata bara för att kunna skriva av mig.
Tänkvärda tankar... På min blogg skriver jag som du, mina sanningar. Min åsikter, tankar, inte nödvändigtvis Sanningen eftersom allt är subjektivt. Jag skriver inte heller precis allt om mig själv på bloggen, men väldigt, väldigt mycket. På gott och ont. Man blir jäkligt sårbar... Det mest privata skriver jag i lösenskyddade inlägg.
SV Tofflan: Visst är det på gott och ont! Jag tänker som så att så länge jag är medveten om att jag kan få på käften och tänker mig in i - vad det gör med mig, när jag skriver mina sanningar. Det känns ändå för mig mer okej att skriva det som är min sanning och det är ju egentligen därför jag är här - jag har ett behov av det. Tack för att du tittar in :).
