Våren kom visst av sig

Aprilvädret tycks stanna i ännu några dagar - åtminstone där jag bor. Det är ju faktiskt april, så det är klart det är aprilväder. Önskar mig helst ett varmare aprilväder och mindre blött. Nu är det som det är och jag är tämligen maktlös inför vädergudarna.
Ända sättet att avhjälpa regn och blötsnö vore ju för mig att förflytta mig dit där solen är och det är inte tänkbart med tanke på mitt onda knä. Jag får alltså finna mig i det väder som för närvarande bjuds och det går ingen nöd på mig. Om jag inte ska iväg till sjukgymnasten för träning eller läkarbesök för knäet, så behöver jag faktiskt inte vistas ute - jag har förmånen att få "kura" under filten och att till exempel skriva i bloggen. Som jag tidigare har nämt så skriver jag också vid sidan om bloggen, så jag får allt tiden att gå om än lite långsamt.

Varför jag tänkte särskilt på vädret ikväll är att det är riktigt rått och kallt där ute och det liknar mer höst än vår. Mina stackars penséer - ljust lila och vit/lila, som jag och "Min närhet" handlade på Kalenius igår, ser alldeles förskrämda ut där de står ute på balkonen och väntar på att bli nedstoppade i blomjorden - också den inköpt under gårdagen.
Jag passar på att utnyttja "Min närhets" handkraft när han är hos mig och samtidigt kommer jag ut en sväng och kan konstatera att livet utanför min lägenhet rullar på som vanligt. Jag tar ju inte några stora svängar nu för tiden, men den tiden kommer, då jag återerövrar vardagen och livet där ute.

Både jag och mina penséer kommer säkert att få sol på oss vad det lider, för även om det känns som hösen just ikväll, så vet jag att det är en fin tid som kommer - den bästa tiden, när vi har allt framför oss.


Mina penséer ser inte riktigt ut så här, men det är alldeles för
mörkt ute för att ta en bild på dem där de står på balkonen.
Jag får säkert anledning att återkomma när solen tittar fram.

Vem kan bättre illustrera penséer än Hagalunds Foto,
som är snälla och låna ut sina vackra bilder till mig.


Källa: Hagalunds Foto



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0