Tidig timme
Idag är jag uppe tidigt. Ska vara ombytt och klar för bassängträning på stadens sjukhus klockan nio. Att stressa är ingen bra idé och därför försöker jag ta bussen minst en timme innan jag ska vara på plats. Ska också lämna in ytterligare prover på laboratoriet vid stadens sjukhus när jag ändå är där, så därför den tidiga timmen.
Jag tycker inte om att stiga upp, men jag tycker om morgonen - vad jag avundas de som är morgonpigga, vilken gåva.
Även om jag är segstartad, så går det ändå ganska bra om jag stiger upp i tid och slipper stressa. Jag tycker också om en stund i stillhet innan dagen tar sin början - det är alldeles stilla i köket - där är det en alldeles speciell stillhet på morgonen. Jag sätter inte på radion eller TV:n. Det är stilla ända tills några grannar startar sina bilar ute på parkeringen utanför mitt köksfönster. De åker iväg och stillheten blir där igen. Det är nu det smakar så gott med kaffet och så läser jag en kort text - det gör jag varje morgon och så gör jag mitt bästa att bära med mig texten under dagen. Det är en god hjälp för mig att vara lugn - att må bra och närvara i det jag gör. Idag läser jag om rastlöshet och besvikelse. Det är alltmer sällan jag är rastlös och det är inte så ofta jag är besviken. Jag har träffat människor och lyssnat till dem hur de bevarar sin stillhet - hur de undviker att ödsla energi på sådant som är negativt för dem. jag ska fortsätta att lyssna.
Gott om tid, kärlek och stöd krävs om den rastlösa ska få lugn.
Källa: Deidra Sarault
Källa: Hagalunds Foto
