Anna Marias Verklighet

Jag säger inte längre att jag mår bra, när jag inte gör det och just nu är jag så "less". Jag är så j-vla "less" på att inte ha två ben att gå på. Visserligen tar jag mig fram med mina kryckor, men jag är helt enkelt "less".
Nog om det!

Morgonkaffet smakade som vanligt helt underbart och resten av frukosten likaså. Solen, inte bara tittar fram nu på morgonen, den lyser med full kraft idag och om jag hörde rätt när jag lyssnade till väderprognosen på TV, så ska det så förbli under dagen. Tack för denna fina morgon!

Balansen mellan självömkan och tacksamhet infinner sig även denna morgon, men jag är i alla fall ärlig. Jag gillar det hos mig idag - tycker inte jag att allt är okey, så är det så. För den skull rasar inte allt och jag kan "ta mig en titt" på det som är okey för att inte också bli ett offer.

Nej, nya tag och "krycknings-march" (för språngmarsch blir svårt) till bussen. Nytt träningspass klockan elva.

Jag kan forma min egen framtid. Jag ska ta en dag, en erfarenhet i taget,
och låta den visa mig vägen till nästa viktiga steg.

Källa: Hagalunds Foto