Anna Marias Verklighet

Det har aldrig hänt tidigare att jag åkt taxi i den "lilla staden", där "Min närhet" bor, men igår då jag anlände med tåget på eftermiddagen fick det bli så. "Min närhet" var upptagen på annat håll och vi bestämde att jag skulle beställa en taxi. Det är inte långt att gå mellan järnvägsstation och "Min närhets" adress, men eftersom jag "kryckar" mig fram är det lite för långt för en promenad.

Taxin kom som avtalat och när vi svängde ut ifrån järnvägsstationen, for en tanke genom huvudet - Undrar om han tar "kort"? Men jag frågade inte - utan tänkte att det är klart som korvspad att de tar "kort". Det gör ju alla - tyckte nog att frågan kunde verka lite förolämpande och bestämde mig därför att inte fråga.

Men se, det gjorde de inte. Framkörd till dörren och jag tog fram mitt "kort" och chauffören säger, "Vi tar inte kort!".

Hur det gick sedan? Han stängde av taxametern, vilket var snällt av honom och sedan körde han mig till en bankomat i den "lilla stadens" centrum, där jag tog ut kontanter. Då var vi nästan tillbaka vid järnvägsstationen, alltså "back to basic". Därefter körde han mig återigen tillbaka till "Min närhets" adress och jag kunde göra rätt för mig, med en liten slant i dricks.

Någon lönsam körning för taxi i den "lilla staden" blev det nog inte den här gången, men visst är det skönt att få känna att tiden ibland står still.

Tack "lilla staden" för att du påminner mig med ditt lugn!




Källa: Hagalunds Foto